Årsmöte-temaeftermiddag 25 april 2009


     





Nya Akropolismuseet i Athen.
Foto: Inger Eriksson


Duveen Gallery i British Museum med skulpturer och friser från Parthenon.



Svenska Parthenonkommitténs ordförande Krister Kumlin välkomnar Dr Tom Flynn till Stockholm och Medelhavsmuseet.
Foto Inger Eriksson



Gästföreläsaren Dr Tom Flynn i talarstolen.
Foto: Fredrik Posse


Original och kopior av Parthenonfrisen i Nya Akropolismuseet i Athen.
Foto: Inger Eriksson



Sture Linnér, Tom Flynn och Krister Kumlin efter en lyckad sammankomst i Svenska Parthenonkommitténs regi.
Foto: Fredrik Posse



Två lärda gentlemän i samspråk; Hans-Henrik Brummer (till vänster) och Sture Linnér.
Foto: Inger Eriksson



Nike från Samothrake, gipsavgjutning på Konstakademien i Stockholm.
Foto: Inger Eriksson


       
 
Årsmöte

Den Svenska Parthenonkommitténs årsmöte 2009 inleddes med några välkomnande ord av dess ordförande Krister Kumlin som därefter redogjorde för kommitténs aktiviteter under det gångna året. Överläggningar i kommittén har präglats av tidplanen för den kommande invigningen av Nya Akropolismuseet. Under hösten kom meddelandet att invigningen skjutits upp till sommaren 2009.

Kommitténs aktiviter i korthet:

  • Styrelsen har hållit 5 protokollförda möten.


  • År 2008 års årsmöte med Grekisk temaeftermiddag.

  • Läs om 2008 års temaeftermiddag >>

  • Kommitténs Hederordförande Sture Linnér i enskilt samtal med den grekiske presidenten Papoulias under dennes statsbesök i Sverige sommaren 2008. Presidenten tackade uttryckligen för kommitténs främjande av förbindelserna mellan Sverige och Grekland.


  • Kommittén kontaktades under sommaren av fru Martha Dahlgren, innehavare av en sten från Akropolis. Fru Dahlgren som hade ärvt denna sten efter sin far ville nu lämna tillbaka den till grekerna. Fru Dahlgrens far, G.A. Kunzelmann, var österrikisk officer i tyska armén under 2:a världskriget och tjänstgjorde i Grekland 1943. Vid ett uppehåll i huvudstaden besökte han också Akropolis. Det var vid det tillfället som Kunzelmann tog med sig fragmentet hem till Österrike - som ett minne av antikens greker, vilka han hyste stor beundran för.
    Återlämnandet skedde under en ceremoni på Nya Akropolismuseet i Athen den 2 december 2008.

  • Läs mer om överlämnandet >>

  • Sällskapet för Ekumenisk Hellenism i Athen uppmärksammar och belönar Den Svenska Parthenonkommitténs hedersordförande Sture Linnér och dess ordförande Krister Kumlin för deras engagemang i Parthenonfrågan.



  • Belönade i Athen. Den Svenska Parthenonkommitténs ordförande Krister Kumlin och hedersordföranden professor Sture Linnér till höger i bild.
    Foto: Eleni Ekonomopoulou

  • Parthenonfrågan får allt mer uppmärksamhet i press och media i världen. Den Svenska Parthenonkommitténs hemsida referar till många av dessa artiklar i världspressen under länken "Nyheter". Under länken "Tidningsartiklar" refereras till artiklar i enbart svensk press.


  • Hemsidan uppdateras löpande med länkar, nyheter och annan information.




  • Grekisk temaeftermiddag


    Krister Kumlin hälsade alla deltagare hjärtligt välkomna till temaeftermiddagen. Det sköna försommarvädret till trots hade ett stort antal deltagare sökt sig till Medelhavsmuseets Hörsal. Kumlin välkomnade särskilt den föreläsare som bjudits in från utlandet - Londonbon Dr Tom Flynn, konstvetare och styrelsemedlem av Den Brittiska Parthenonkommittén.

    Hedersordförande Sture Linnér riktade därefter några väl valda välkomstord till Dramatenskådespelerskan Kristina Adolphson som fick inleda temaeftermiddagen. Med kraftfull stämma och djup inlevelse trollband Kristina sin publik då hon läste valda stycken ur den grekiske historikern Thukydides' texter som handlar om kriget mellan Sparta och Athen. I texterna ingår Perikles tal till de stupade athenarna år 431 f. Kr. som en väsentlig del.
    Ta del texterna >>

    Därefter intog Dr Tom FLynn talarstolen och inledde med en presentation av det Nya Akropolismuseet: del 1 av föredraget. Bilder förevisades från besök på NAM då arkeologen, professor Pandermalis guidade genom den nya byggnaden. Här kunde publiken erfara att museeiledningen valt att ersätta de till England bortförda friserna med kopior.
    Ta del av föreläsningen om NAM >>

    Hemsida om Nya Akropolismuseet >>

    Del 2 av Dr Flynns föredrag berörde den kontroversiella frågan om ett återförenande av Parthenonskulpturerna i Athen. Denna fråga är särskilt aktuell i dag då ett ultramodernt Akropolismuseum står färdigt och väntar i den grekiska huvudstaden.
    Dr Flynn menade att det för engelsmännens del nog mycket handlar om att inte behöva "förlora ansiktet". Grekerna bör presentera ett förslag till utbyte där britterna kan behålla sin etiska trovärdighet. Det är ju uppenbart, menade Flynn att Lord Elgin bragte hem skulpturerna för att pryda sitt eget hem och ett sådant förfarande kan inte legaliseras - inte i någon av dagens moderna stater. Att Elgin handlade oetiskt, råder det alltså inget tvivel om. Men att nu anklaga britterna för detta är ingen utväg, menade Flynn. Det bästa vore om grekerna kunde föra en konstruktiv dialog med britterna, utan misstänksamhet och anklagelser; försöka komma överens om ett långvarigt lån och framhäva det goda som British Museum ändå har bidragit med. Kanske skulle regeringen och museistyrelsen då ge med sig och inte ens begära friserna tillbaka, en möjlig hypotes enligt Flynn. British Museum skulle då kunna framställa förstklassiga kopior av skulpturerna och visa dem på ett mycket mer intellektuellt, utmanande och fördelaktigt sätt. Samtidigt kombinera dem med andra inlånade skulpturer från Grekland. Det skulle British Museum och framför allt museibesökarna vinna på, ansåg Dr Flynn.

    Läs del 2 av föreläsningen >>

    Efter denna hoppfulla föreläsning om ett eventuellt återförenande av Parthenonskulpturer i Athen följde f.d. museichefen och konstvetaren Hans Henrik Brummer kåserande om de första museernas tillkomst och förevisandet av gipsavgjutningar av antikens original i dessa. Bland annat berättade han om upptäckten av Laokoongruppen i Rom på 1500-talet och att skulpturen, i kopia, går att beskåda såväl på Konstakademien som på Nationalmuseum i Stockholm. Konstakademiens gipser tillkom redan på 1600-talet. På Nationalmuseum kan även kopior av Parthenonfrisen beskådas - detta på båda sidor av trapphuset. Dessa och andra gipskopior gjordes för museets räkning på 1850-talet. Under 1800-talet var handel med gipser en vanlig företeelse, berättade Brummer bland mycket annat.


    Parthenonkommittén beklagar att det planerade besöket på Konstakademien inte hanns med.

    Sammanställt av Inger Eriksson

     
    << Tillbaka


    www.svenskaparthenon.se