Årsmötet hölls i Hörsalen på Medelhavsmuseet i Stockholm lördagen den 30 oktober. Ordförande Krister Kumlin hälsade alla välkomna och inledde med att hylla den Svenska Parthenonkommitténs grundare, professor Sture Linnér, som avlidit under det gångna året. Det hölls en tyst minut för Sture Linnér som varit och fortfarande är ledamöternas inspiratör och strålande ledstjärna i arbetet för kommittén.

Läs Verksamhetsberättelsen för 2009/2010 >>

Vidare presenterade Kumlin en Verksamhetsplan inför 2011. Där framhölls bl.a. att en debatt om återlämnandeproblematiken skall om möjligt genomföras i kommitténs regi, förslagsvis vid nästa årsmöte. En annan viktig angelägenhet för kommittén är att kunna fastställa proveniensen för två marmorhuvuden som finns i Nationalamuseets ägo. För det ändamålet ämnar kommittén bjuda in den grekiske arkeologen Alexander Mantis till Stockholm.

Styrelseledamoten Peter Curman föreslog en studieresa till British Museum i London för styrelseledamöterna och andra intresserade.

Slutligen välkomnades arkitekten Dan Johansson som ny styrelseledamot i kommittén.

Årsmötet övergick sedan i Temaeftermiddagen.

Förste talare var Hans Henrik Brummer, ledamot av Kungl. Vitterhetsakademien. Han inledde med att i ord och bild ge en överblickande exposé över Akropolis' och Parthenontemplets historia.
Brummer tog oss sedan med på en färd i Lord Elgins fotspår och gav då en mer nyanserad bild av den annars något förtalade britten.
- Elgin skövlade visserligen Parthenontemplet på dess skatter men han bidrog också till att rädda dem, hur kontroversiellt det än låter i detta forum, sade Brummer. - Som vi såg i den historiska exposén, så förstördes Akropolisklippans byggnader och skulpturer succesivt under olika makthavares framfart i Athen - nota bene, grekerna har dock kvar ca hälften av Parthenonfriserna. Uppenbart var att Lorden hyste ett sant intresse för antiken - liksom hans hustru gjorde, hävdade Brummer och hans uppdrag i Athen var även att dokumentera Akropolis. Med stor handlingskraft genomförde Elgin detta. Till sin hjälp hade han många medarbetare varav Lucieri tillhör de mer namnkunniga. Expeditionen bekostades av hemlandet; 80.000 £ hade beviljats för ändamålet, enligt Brummers efterforskningar.
Lordens ambition lär också ha varit att höja nivån på britternas konstnärliga smak.

Läs även "Lord Elgin - Saviour or Vandal?" av Mary Beard >>

Därefter tog docent i statsvetenskap Johan Tralau plats i talarstolen och ämnet för dagen var: "Förnuft och politik - arvet från Aten". Johan Tralau refererade i sitt anförande till sin egen bok Draksådd som han publicerat tidigare under året. Tralau menade att vi i vår moderna kultur kanske alltför höviskt har närmat oss antikens texter och att vi på så sätt missat nya infallsvinklar och problematiseringar som en kreativ läsning av de antika texterna kan innebära. Han referade särskilt till tragödernas verk.

Se en UR-intervju med Johan Tralau >>

Läs recension av boken "Draksådd - den grekiska tragedin som politiskt tänkande" >>

Krister Kumlin avslutade temaeftermiddagen med en allmän redogörelse över var Partheonfrågan befinner sig idag när Grekland brottas med sina gigantiska, ekonomiska problem. Han konstaterade att de internationella kommittérna i detta läge står utan ledning från Grekland. Den Svenska Parthenonkommittén vill dock verka för att grekerna ska utse en representant som kan utarbeta riktlinjer för de internationella kommittérnas fortsatta arbete i Parthenonfrågan.

Skådespelerskan Kristina Adolphsons pregnanta och skönklingande diktläsning ledsagade traditionsenligt temadagen. Det var bl.a. dikter av Rabbe Enckell, Emil Zilliacus, Gunnar Ekelöf, Hjalmar Gullberg, Pindaros, Aischylos, Perikels tal till de stupade athenarna, som åhörarna fick lyssna till.



Styrelseledamöter i Svenska Parthenonkommittén samlade efter Årsmöte och Temaeftermiddag 2010:
Främre raden, från vänster: Krister Kumlin, Peter Curman, Hans Henrik Brummer, Inger Eriksson, Fredrik Posse.
Mellanraden: Ingrid Markovits och Christina von Arbin.
Överst: Dan Johansson och Stefan Hilding.
På bilden saknas styrelseledamöterna: Anders Clason, Michael Meschke och Magnus Lind.



Tänkvärt av Peter Curman:

Vem som helst kan kidnappa Karl XII
och sätta ner honom t.ex. på ett torg i Marrakech.
Karl XII förbliver Karl XII.
Han står bara på fel plats i sitt statyliv.


...Men den som kidnappade skulpturerna på Parthenon
begick en marmormassaker.
Delar av skulpturerna sitter kvar
medan de bortrövade delarna är inlåsta i British museum.

Akropolismuseéet väntar på dem.


Sammanställt av Inger Eriksson