Parthenonfrisen och Lord Elgin
     
  Länkar:
On Elgin Marbles >>
British Committee for the Reunification of the Parthenon
Marbles >>


Marbles Reunited >>

Internationella Parthenonkommittén >>

Unesco >>

Innehållsrik website om problematiken kring Parthenon-
frisen >>


 

I juli 1801 beordrade den brittiska ambassadören i Konstantinopel, Lord Elgin / sjunde earlen av Elgin sina tjänstemän i Athen - vid den tiden under ottomanskt styre - att systematiskt börja ta ner den skulpturala utsmyckningen på Parthenontemplet. Skulpturerna, som är av stor betydelse såväl historiskt som konstnärligt och kulturellt, var tänkta att pryda Lord Elgins privata egendom i England. Av ekonomiska skäl erbjöd han sig emellertid att sälja dem till den brittiska regeringen. Efter att ha dryftat frågan bestämde sig parlamentet för att köpa skulpturerna, som 1816 överlämnades till det då nyöppnade British Museum.

Kritiska röster höjdes över att skulpturerna förflyttats medan Athen var under turkiskt styre och redan 1898 framförde Grekland krav på ett återförande. 1983 lämnade grekiska myndigheter den första officiella anhållan om att få dem tillbaka. Sedan dess har denna begäran fått ökat internationellt stöd av organisationer som UNESCO och ICOM likväl som från allmänheten.
Frågan är dock komplicerad. British Museum betraktar Parthenonskulpturerna (mest kända som the Elgin marbles) som en del av det brittiska kulturarvet. Sedan 1817 har det varit utställda på museet och haft stor betydelse för generationer av konstnärer, poeter, arkitekter och forskare. Dessutom är British Museums verksamhetsmål att visa upp och belysa världens civilisationer.

Många museer i Europa, USA och Australien bygger sina samlingar med föremål insamlade från de antika kulturerna i Medelhavsområdet. I det fall the Elgin marbles återförs till Athen befarar man att en "snöbollseffekt" uppstår som kommer att få allvarliga följder. På så sätt kommer en debatt kring the Elgin marbles - oavsett utgång - att påverka samtliga museer med utländska samlingar.
Problematiken kring fallet Parthenonskulpturerna är intimt förbunden med en pågående internationell debatt om museernas och kulturarvsorganisationers framtida roll, av vilka de flesta etablerades för över hundra år sedan. Frågor kring hur dessa institutioner kan förhålla sig till modern etik i kulturarvsfrågor och även ligga ett steg före i den kulturpolitiska utvecklingen i en föränderlig värld uppkommer självklart i denna debatt. De grekiska anspråken på the Elgin marbles är synnerligen intressanta för Medelhavsmuseet och så även för den svenska allmänheten då Sverige skrev under UNESCO-avtalet 2002.

Läs gärna även:

Om Akropolis... >>

Om Parthenontemplets tillkomst >>

 Nya tolkningar av frisen kring Parthenon >>
 
<< Tillbaka

www.svenskaparthenon.se