Årsmöte-temakväll 7 april 2022


     





Ordförande Ingemar Lindahl och
vice ordförande Christina v Arbin.

Foto: Inger Eriksson


Martin Rörby
Foto: Inger Eriksson


Martin Olin och Lars Karlsson
Foto: Inger Eriksson



Eleni Zimi
Foto: Inger Eriksson



Apollo Epicurious-templet i Bassae



Målning av Martinus Rörbye. Beskuren bild.



Pallas Athena. Gipskopia
i Gamla Akropolismuseet.

Foto: Inger Eriksson

       
 
Årsmöte 2022

Den Svenska Parthenonkommitténs årsmöte 2022 inleddes med några välkomnande ord av dess nye ordförande Ingemar Lindahl som därefter redogjorde för kommitténs aktiviteter under det gångna året.

Kommande händelser under året: seminarium i Aten, september 2022.
Förslag: Några representanter för Svenska Parthenonkommittén deltar.

Verksamhetsberättelse 2021




Temakväll 2022

TEMAKVÄLLEN tog vid efter årsmötet och Cristina von Arbin agerade moderator för aftonen. Evenemanget var tämligen välbesökt då hela hörsalen på Medelhavsmuseet var fylld till brädden.

CvA överlämnade först ordet till kommitténs ordförande Ingemar Lindhal att förmedla några väl valda ord om Temakvällen. Lindahl drog bl.a en parallell till situationen i Ukraina där nu byggnader av kulturellt värde förstörts av ryssarnas pågående krig. Han refererade särskilt till teatern i Mariupol, i stil inspirerad av Parthenontemplet, som nu bombats sönder och samman. Parthenontemples tillkomst och varande, menade Lindahl, har inspirerat inte bara Europas arkitektur utan hela civilationens utveckling.

Moderator Christina v Arbin välkomnade sedan den grekiske ambassadören, Mr Andreas Friganas, till talarstolen. Ambassadören betonade vikten av att UNESCO nyligen ändrat policy så att länders regeringar nu har mer att säga till om i repatrieringsfrågorna, inte bara museerna själva.

Mr Friganas tog även tillfället i akt och tackade Den Svenska Parthenonkommittén för dess goda och välriktade insatser genom åren.
Avslutningsvis refererade ambassadören till några ord som lär ha yttrats av Melina Mercouri, allas vår inspiration i frågan:
"När Parthenonfriserna återlämnas ska även jag komma tillbaka".


Sedan var det professor Lars Karlssons tur att ta över i denna föreläsningsserie om fem.
Professor Karlsson redogjorde för Parthenontemplets arkitektur, detta unika tempel uppe på Aténs Akropolis. "Alla grekiska städer har ett akropolis, bedyrade professorn. Men inget akropolis har en så unik utformning som Aténs akropolis med dess Parthenontempel i centrum och övriga ståtliga byggnader".
Det är först av allt marmorn som är unik, den penteliska marmorn. Den är inte kritvit utan snarare ockragulvit och kommer från berget Penteli strax norr om Aten. Det är också templets utformning som är annorlunda. Stilen är dorisk - inget ovanligt i och för sig men templets sinnrika speciakonstruktion är unik så tillvida att detaljer har anpassats för att skänka harmoni för ögat vid åsynen av byggnaden. Även storleken är unik. Parthenon har 8 kolonner på kortsidan och 17 på långsidan. Det vanliga är 6 X 13 kolonner.

Templet är en hyllning till gudinnan Athena och inne i templet fanns därför en enorm staty (12 m hög)föreställande Athena Parthenos, som hon också kallades. Statyn var täckt med guldplattor.

Professor Karlsson berättade också om alla de olika förvandlingar som Parthenontemplet genomgått genom århundradena. Icke att förglömma svensken Otto Wilhelm von Königsmarcks bombning av templet 1687. Stora delar av templet sprändes då i luften.

Parthenonfrisens figurer är till antalet 192, konstaterade Karlsson avslutningsvis. Kanske är frisens figurer en hyllning till de soldater som dog i slaget vid Marathon 490 f.kr. Det var nämligen 192 greker som dog där i slaget mot perserna.

(Mer om Parthenontemplet kan man även läsa här på hemsidan och på många andra ställen)


Näste talare, Anders Cullhed, professor emeritus i litteratur och bl.a. ordförande i Vitterhetsakademien, berättade om svensk litteratur, främst poesi, som har eller haft någon sorts beröring med Parthenon. Det skulle visa sig att en hel del svenska författare hade nämnt detta tempel i sina dikter - direkt eller indirekt. Bland dessa diktare nämndes:

Johannes Edfeldt i diktsamlingen "Hemliga slagfält" från 1952 och dikten "Sång i Piraeus".

I Emil Zilliacus' diktsamling "Offereld" från 1915 med dikten "Attiska dagar".

Hos Pär Lagerkvist ur "Den Knutna näven"

I Eyvind Johnsons "Spår förbi Kolonos" från 1961.

Hos Gunnar Ekelöf i "En röst" från 1973.

Detta var fem poeter, för att nämna några, som influerats av Grekland. Professor Cullhed nämnde flera poeter men av utrymmesskäl får dessa fem räcka här. Dock tog professor Cullhed avslutningsvis upp en ung svensk poet vid namn Karin Eriksson, född 1962, som skrivit diktsmlingen "Kore på Starbucks" som ett modernt exempel på poeter som influerats av antikens Grekland.


Därefter följde en uppläsning av ett utsnitt ur Ernest Renans essä "Bön på Akropolis". Skådespelerskan Kristina Adolphson framförde detta stycke med pregnans och briljans.


PAUS MED VIN OCH TILLTUGG


Så introducerades Martin Olin som talare av moderator CvA. Olin är forskningschef på Nationalmusseum och därtill Konsthistoriker. Olins föreläsning handlade om en dansk konstnär vid namn Martinus Rörbye, som vistades långa tider i Italien, Grekland och Konstantinopel vid 1800-talets mitt.
Dansken Rörbye kom till Atén via Korfu på 1830-talet. Han målade gärna grupper av människor iklädda folkdräkter som stod i samspel med de antika byggnaderna vid Akropolis och däromkring.


Den fjärde talaren, dagen till ära, var arkitekturhistorikern Martin Rörby som visade flertaliga exempel på byggnader i Sverige som i sin byggnadsstil influerats av Parthenontemplet i Aten. Rörby nämnde bl.a.

Skärva herrgård utanför Karlskrona.

Belizars tempel vid Forsmarks bruk, en mindre tempelbyggnad i den Engelska parken i anslutning till bruksherrgården

Vid Söderfors bruk i Uppland, en tempelbyggnad i tydlig grekisk stil

Haga slott

Lunds universitet

M.fl., m.fl.


Tills sist inbjöds Temakvällens tillresta gäst från Grekland att inta talarstolen: Mrs Eleni Zimi, Assistant Professor in Archeologi at the University of Kalamata, Peloponnessos.

Mrs Zimi förde publiken i ord och bild till ett tämligen okänt tempel vid namn "Temple of Apollo Epicurious" i BASSAE, i trakterna kring det peloponnesiska berget Lykaion på en höjd av ca 1000 m, sydvästlig riktning. Platsen är svåråtkomlig och upptäcktes först i början av 1800-talet. Templet är för närvarande övertäckt i forskningssyfte.
Dess arkitekt är IKTINOS (jfr Parthenon) och uppfördes på 400-talet f.Kr. i klassisk, dorisk stil. Kolonnerna är till antalet 6 X 15. Templet hade en fris på den inre kolonnraden. Frisen finns på British Museum.


Diktläsning av Kristina Adolphson. Thukidides: "Perikles tal till de stupade atenarna".


Parthenonkommitténs ordförande Ingemar Lindhal sade sammanfattningsvis att Parthenonfrågan nu har fått en högre dignitet i och med den nya UNESCO-resolutionen. Hoppet om ett återlämnande har stärkts. Och i Storbritannien är mer 50% för ett åerlämnande.

Lindahl tackade till sist alla föreläsare för generös kunskapsförmedling och kvällens moderator överlämnade gåvor i form av blommor och vin till talarna.
Aftonen avslutades därmed.


Från vänster: Jan-Henrik Swahn, Ann-Margaret Mellberg, Martin Olin,
Lars Karlsson, Andreas Friganas, Ingemar Lindahl, Eleni Zimi och
Christina von Arbin.

Sammanställt av Inger Eriksson

 
<< Tillbaka


www.svenskaparthenon.se