Svenska Parthenonkommitténs
ordförande Krister Kumlin.
Professor Dimitris Tziovas.
Helena Korka, chef för det grekiska kulturministeriets antikavdelning.
Lord Elgin.
Duveen Gallery på British Museum.
f.d. överintendent
Hans Henrik Brummer.
Skådespelerskan Kristina Adolphson.
Greklands ambassadör till Sverige, Aliki Hadji, hälsade de tillresta föreläsarna välkomna och tackade även den Svenska Parthenonkommittén för dess arbete.
2012
Den Svenska Parthenonkommittén höll Årsmöte lördagen den
8 december 2012 på Medelhavsmuseet i Stockholm.
Kommitténs ordförande Krister Kumlin informerade kort om verksamheten under år 2012 och betonade särskilt ett möte som ägt rum i Athen i oktober 2012 mellan den grekiske kulturministern och ledamöter ur de nationella Parthenonkommittérna samt den Internationella Parthenonkommittén företrädd av dess ordförande David Hill. Dock efterlyste Krister rapport från detta möte.
Vidare informerade Kumlin om de senaste planerna för Nya Akroplismuseet: chefen för British Museum påstås ha kommit överens med den grekiske museeichefen om en virtuell framställning av Parthenonfriserna i Nya Akropolismuseet.
De församlade i kommittén förvånades mycket av denna överraskande upplysning!
Kommitténs ordförande Krister Kumlin informerade kort om verksamheten under år 2012 och betonade särskilt ett möte som ägt rum i Athen i oktober 2012 mellan den grekiske kulturministern och ledamöter ur de nationella Parthenonkommittérna samt den Internationella Parthenonkommittén företrädd av dess ordförande David Hill. Dock efterlyste Krister rapport från detta möte.
Vidare informerade Kumlin om de senaste planerna för Nya Akroplismuseet: chefen för British Museum påstås ha kommit överens med den grekiske museeichefen om en virtuell framställning av Parthenonfriserna i Nya Akropolismuseet.
De församlade i kommittén förvånades mycket av denna överraskande upplysning!
TEMADAGEN 2012
EN MOSAIK KRING PARTHENON
THE PARTHENON AND THE POLITICS OF HERITAGE
EN MOSAIK KRING PARTHENON
THE PARTHENON AND THE POLITICS OF HERITAGE
Förste talare under temadagen var professor Dimitris Tziovas från University of Birgingham i England. I sin föreläsning "The Parthenon and the Politics of Heritage" belyste professor Tziovas hur Akropolis med Parthenontemplet i centrum ofta blir föremål för avbildning i modern tid och i helt andra sammanhang än antikens. Det kan röra sig om författare, poeter, filmare, fotografer,arkitekter, serietecknare, marknadsförare, politiker mm som använder sig av sådana referenser. Som ett exempel bland många anfördes en skämtteckning från krisens Grekland där pelarna i Parthenontemplet utgjordes av ihopflätade människokroppar, en nog så talande bild för den nuvarande situationen i landet.
Den grekiske filmregissören Costa-Gavras' kortfilm om Parthenon. Den kan ses på Youtube. Följ länken >>
RECENT RESEARCH ON LORD ELGIN AND THE PARTHENON MARBLES
Nästa Talare var Helena Korka från kulturministeriet i Athen. Hennes föreläsning, "Recent research on Lord Elgin and the Parthenon marbles" kom med smått revolutionerande uppgifter - men kanske dock inte helt oväntade - nämligen att Lord Elgin's berömda firman och tillstånd att få ta ner friserna från Parthenontemplet i Athen och föra dem till England - ej var tillförlitliga. Helena Korka har genom omfattande undersökningar av både Elgin's släktarkiv och av arkiven på British Museum kunnat bevisa att Lord Elgin's tillstånd och brev är manipulerade och tillrättalagda för att passa hans egna syften.
Helena Korka kommer under 2013 att publicera en bok på grekiska om dessa kontroversiella uppgifter.
Summery of Dr Korka's lecture in English:
"TRUE OR FALSE IN THE ELGIN MYTH"
Dr E. Korka in her lecture at the annual meeting of the Swedish Committee for the Return of the Parthenon Marbles presented new evidence concerning the history of the removal of the Parthenon Marbles from the Acropolis of Athens in the early 19th century by Lord Elgin.
She presented three letters, two by Lord Elgin and one by Sir Robert Adair dated 1811. "These letters are very revealing in regard to the legality of Elgins collection. One can say that they missing links a picture which we had only few pieces puzzle. Myth concerning Parthenon Marbles and created it.", as Mrs Korka stated.
Sir Robert Adair was one of the successors of Lord Elgin at the British embassy in Constantinople. He became involved in the Elgin issue, because part of the antiquities Elgin had gathered from Athens and elsewhere had for years been "trapped" at the Piraeus, as the Turks would not allow their embarkation.
The reason for this was that the Turks had told Ambassador Robert Adair in 1808, when he tried to help Elgin to get his collection away from Athens that Elgin had no right to take the Parthenon Marbles and that there was no legality in the acquisition and removal of the Marbles from Athens. However, Adair finally managed the embarkation of the antiquities in 1810 with the help of extraordinarily huge bribes directed to the Turks, which Elgin had provided him with.
However, some years afterwards due to bankruptcy, Elgin was urgently pressing the government to buy his collection. In order to do so he had to prove that his collection was totally private and that he had not profited from his position as ambassador in Constantinople. He needed to have a letter from Adair specifically mentioning that the Turks told him that there was never any official authorization for the removal of the sculptures.
When Adair clearly writes this in his letter to Elgin, the latter asks Adair to send a new letter, whereby he would alter the meaning of what the Ottoman officials had said and write instead that the Turks in Constantinople denied that the Turks in Athens had any right to give or sell the Marbles to Elgin.
Elgin’s purpose was to alter the balance of weight in what the Turks had said. He wished to move the focus from the fact that the Porte stated that he had no legal right on the Marbles, to the possibility of the Turks in Athens, operating on their own profit, to give the Marbles to him.
In this way, Elgin puts the blame on someone else, who supposedly took advantage of Elgin and who as an individual had fallen victim of circumstance.
Dr Korka has found the full sequence of letters with the full evidence of the tampering of the truth between Elgin and Adair.
The important evidence from these previously unknown letters is that there was apparently no legality whatsoever in Elgin’s acquisition of the Marbles and that he knew it well. Subsequently, he took action to construct a fictional story on behalf of his own benefit. In consequence, there is no legality in keeping the Parthenon Marbles today in London.
PRINS EUGEN OCH DEN GREKISKA ANTIKEN
Hösten 1920 reste Prins Eugen och Kronprins Gustav Adolf till Grekland och Italien. Konsthistorikern Hans Henrik Brummer belyste i sin föreläsning denna resa och hur de båda prinsarna upplevde mötet med Medelhavskulturen.
- Grekland befann sig då i en inrikespolitisk kris och Prins Eugen reagerade särskilt starkt på den polisbrutalitet han blev vittne till, berättade Brummer.
Men främsta föremål för prinsarnas intresse under resan var förstås den antika kulturens skatter. De reste bl.a. till Kap Sounion. Prins Eugens målning av det solbelysta templet vid havet har blivit vida känd och älskad. Men även naturen i sig gjorde ett starkt intryck på dem. "Vi njuter oerhört av grekisk natur som konst", skrev Prins Eugen i brev till Sverige. Det blev många brev; 4-5 brev per natt, enligt Brummer - Prins Eugen brevväxlade med många av den tidens stora kulturpersonligheter och politiker.
Det bestående intrycket för prinsen vid mötet med "den västerländska kulturens vagga" tycks ha varit känslan av "att ha kommit hem". Detta uttrycks i brev till vännerna.
Efter nazisternas ockupation av Grekland sågs Akropolisklippan som "En knuten näve" mot himlen, i en formulering av författaren Pär Lagerkvist. Prins Eugen var benägen att hålla med. Intresset för antikens och det moderna Greklands historia fortsatte att engagera honom.
1938 fick Prins Eugen i uppdrag att utföra en stor väggmålning för Konserthuset i Göteborg. Med inspiration från antiken skissade prinsen då på en målning av guden Apollo med ett böljande sydländskt landskap i bakgrunden.
Hans Henrik Brummer skriver för närvarande på en bok om Prins Eugen. Vi ser framemot dess snara utgivning.
Skådespelerskan Kristina Adolphson läste två dikter av den grekiske poeten Nikos Gatsos (1911-1992) i översättning av Jan Henrik Swahn. Den ena ur diktsamlingen "Amorgos" den andra med titeln: "En sång om gamla tider - till Georgos Seferis". Gatsos dikter kännetecknas av poetisk surrealism.
Dimitris Tziovas, Helena Korka och Hans Henrik Brummer efter avslutad temadag på Medelhavsmuseet i Stockholm. I bakgrunden syns ett foto av Prins Eugens målning i Göteborgs konserthus.
Som avslutning på temadagen berättade Krister Kumlin om projektet "GREKLAND I VÅRA HJÄRTAN" som initierats av Greklandsvänner i Sverige under 2012. Syftet med satsningen är att hylla den kultur som Grekland givit upphov till i antik och modern tid. De olika kulturmanifestationerna kommer förhoppningsvis att äga rum under 2013-14. Projektet saknar för närvarande full finansiering!
<< Tillbaka
www.svenskaparthenon.se